Ring ring…

Etiketter

Bröllop, Restaurang Kungsådran, ringbilder

Det här med ringar…

Etiketter

Älvkarleby, Bröllop, Foto, ringbilder, Tierp, Uppsala

Vissa tycker att det här med ringbilder är totalt meningslöst, du har ju ringen på dig i princip resten av ditt liv så varför ödsla tid på att fotografera dem ur sitt sammanhang (dvs på fingrarna)? Tja. Alla är vi ju olika, och jag personligen bara älskar att fotografera ringarna, gärna med den bakgrund som är typisk för tillfället. I fredags var det snö som var det vi pratade om mest, många gånger är det istället brudbuketten som får agera ringhållare. I fredags var det som sagt istället snön, och buketten fick inte alls vara med på så många bilder av någon anledning, trots att den var otroligt vacker.

Här kommer iallafall två bilder på ringarna till. Bara för att jag vill liksom. Som ni såg på förra ringbilden, och även på den här nedanför, så var Niklas en hejjare på att stå riktigt stilla! Good work!

Redigering av bilder…

Etiketter

Anna och Jonny, Fotograf Sara Mårtensson, Lightroom, min favoritbild, Redigering, ringbilder

Att jobba som fotograf är inte bara att ta bilder och sen är det klart. Visst, jag jobbar inte i Photoshop och nej, jag retuscherar inte men dock redigerar jag en hel del. När jag fotograferar så gör jag det i formatet som kallas raw (rå). Kameran samlar då in all information som finns vid fotograferingstillfället och sedan måste man ”framkalla” bilden i datorn för att det ska bli nåt vettigt av den. En raw-fil kan inte öppnas rakt upp och ner i bildgalleriet i datorn utan behöver gå igenom en raw-konverterare för att bli en ”riktig” bild. En sådan konverterare är mitt favoritprogram Lightroom. Även om man jobbar upp sitt tempo när man suttit många timmar och redigerat så tar det ändå tid. Varje bild ska gås igenom och kollas, redigerats utifrån dess förutsättningar och vad den vill säga. Vissa bilder passar i färg, andra i svartvitt (och precis som när man målar och det finns hundratals olika ”vit” så finns det även hur många som helst av svartvita varianter!). Det finns hur mycket som helst att skriva om det här men idag tänkte jag visa en av sommarens absoluta, verkligen absoluta favoritbilder.

Den här bilden kom till då Anna och Jonny gifte sig den 27 augusti. När brudföljet och brudparet tillslut kommit fram till festplatsen, skålat för brudparet och minglade omkring så passade jag på att ”sno” brudparets ringar. Jag älskar att ta ringbilder, vilket förvånar mig lite eftersom jag oftast vill ha med något rörligt objekt i bilderna. Nu blåste det ju dock en del, så lite rörde det sig när jag ville fotografera ringarna i denna fantastiska Dahlia. Som vanligt hade jag inte heller vare sig macro-objektiv eller stativ, men man måste ju chansa för att vinna – eller hur?

Bilden till höger är så som bilden kom ut ur raw-konverteraren, där läggs det på lite kontrast och lite skärpa automatiskt. Resten är precis som det såg ut när jag tog bilden. Den är lite… Hmm… Röd? Jag tycker personligen att den röda färgen tar över för mycket och tar bort fokuset från ringarna. Rött är en härlig färg, men det är ruggigt lätt att det blir för mycket. Så. Då är det dags att börja förvandlingen.

1. Det jag primärt vill få till är att få fram ringarna, och därmed minska på det röda. Jag väljer att göra bilden svartvit.
2. I LR (Lightroom) så finns i framkallningsfliken en svartvit/färgmodul där det går att ändra färgkanalerna för en svartvit bild består ju fortfarande av en massa färg i botten.
3. Jag ”drar i spakarna” så att den röda, oranga och gula blir mindre framträdande, de blåa tonerna (grön, turkos, blå) ökar jag på en del medan lila och magenta får stå tillbaka en del.
4. Från den svartvita modulen till ”Grundläggande” där jag ändrar färgtemperaturen mot den kallare delen av skalan.
5. Jag ökar exponeringen något.
6. Drar på lite fyllnadsljus (lättar upp skuggorna) och ökar sedan svärtan. Talar emot varandra lite va? Svärtan är ett otroligt kraftfullt verktyg och ofta räcker det med lite lite för att ge ett härligt djup i bilden.
7. Ökar på kontrasten och lämnar sedan ”grundläggande”-fliken.
8. ”Detalj”-menyn har inställningar för skärpa och brusreducering. Brusreduceringen är inget jag behöver använda i den här bilden som är tagen utomhus med iso 200 med 1/125s i slutartid. Skärpa skadar dock aldrig i måttlig mängd så jag ökar på den en ynk.
9. Är jag nöjd så? Nä. Det saknas nåt. Den är fortfarande lite yvig i mitt tycke. Ah. Dags för beskärning. Ibland beskär jag innan jag börjar redigera, ibland efter. Allt beror liksom på känsla, humör, väder, hur mycket te jag har osv.
10. Under histogrammet finns en panel med en beskärningsruta. Den använder jag och testar mig fram genom att dra den överlappande ramen över bilden medan jag kollar på förhandsvisningen längst till vänster på min skärm. När det känns bra så avslutar jag och trycker enter.
11. Väldigt ofta avslutar jag med att lägga på en liten vinjettering med hjälp av ”Effekter” – Efterbeskärningsvinjettering och högdagerprioritet. För den här bilden som har en tydlig struktur och mönster hela vägen tycker jag inte det behövs. Andra bilder blir bättre med lite inramning.
12. Bilden är klar!

Så – vad tycks? 

Ringbilder – kul eller onödigt?

Etiketter

Bröllop, fotograf, vigselringar

Debatten angående ringbildernas vara eller icke vara går het fotografer emellan. Några hävdar att de är totalt onödiga, jag själv gillar att få gå iväg med ringarna och pyssla lite.

Ja, ringbildernas vara eller icke anser jag vara upp till brudparet. Eftersom jag levererar bilderna högupplöst på skiva så är det enkelt för dem att bara låta bli att framkalla. Personligen gillar jag ringbilder. Det kanske syns här i bloggen? Ska nog ta och sätta ihop en bok med bara mina favoritringbilder. Det är ju snart dags att göra en ”favoriter 2011″-bok ändå då bröllopssäsongen börjar lida mot sitt slut.

En svårighet jag har är att jag inte äger något macro-objektiv, ett sånt som man normalt använder för att ta närbilder. Jag har löst det genom att istället använda mellanringar som man sätter mellan kameran och objektivet. Lite pyssligare, men ack så roligt. Stativ är också att föredra, liksom bakgrunder som inte vajar i vinden, men det är också roligt att bara strunta i alla måsten och göra som man själv vill. Jag är otroligt dålig på att använda stativ, tycker det mest bara krånglar till saker. Hänvisar istället till ”kreativ oskärpa” de gånger det behövs

Ibland blir det sådär – ibland blir det dock såhär (bild från gårdagens bröllop):